Vilken lyckad tillställning det blev! På fler plan gick allt över förväntan: Vädret visade sig från sin bästa sida, mentalt lyckades jag tagga till ordentligt och kroppen piggnade till efter en ruggigt trött vecka. Jag var pigg, utvilad och redo när det var dags för start i en av världens tuffaste tävlingar kl 06:54:45 i måndags morse. Ötillö, 75 km från sandhamn till utö. Att vi dessutom kom trea och var sjukt mycket bättre än vi trodde blev ju en satans trevlig bonus. 64 lag kom in i mål efter oss och bland dem fanns massor med folk jag aldrig hade kunnat ana att vi skulle hinna före. Så jag klappar Team Bisnode på axeln och tänker att det är dags att uppgradera hur vi betraktar oss själva. Vi är grymma swimrunners! Inte alls några som fick vara med på nåder fast vi inte platsade i massan av proffs ;)
Uppladdningen hade kunnat vara bättre. Thomas var riktigt sjuk dagarna före loppet och jag började nästan undra ifall jag skulle behöva se mig om efter en reserv... Det kändes urtrist så tankarna gick istället åt att inte köra alls i så fall. Jag var nämligen inte heller på topp och undrade oroat varför hela min uppenbarelse var helt slut. Trött som ett as försökte jag vila så mycket som möjligt, knaprade piller preventivt och drack häxdrycker. Ville inte missa årets lopp men kände mig rädd inför ansträngningen. Thomas sa dock att inget skulle få honom att inte stå på startlinjen. Kunde han säga så i sitt tillstånd var det ju bara för mig att bita ihop, gaska upp mig och packa utrustning samt steka bananpankisar till båten.
Det är ju ett evigt resonerande kring utrustning och klädsel för den stora dagen och vi beslutade till slut att "less is more". Less equipment is more speed! Så till slut hade vi varken väska, flaskor eller camelback och stod väldigt lättviktiga i starten. Första förband, kompass och kartor hade vi i miniformat som rymdes i backfickan på mina löparshorts, en bar och en gel i tri-linnet som reserv till första sträckan på Ornö samt en tom platt flaska instoppad innanför våtdräkten att fylla på för långlöpet fram till Ornö kyrka senare på eftermiddagen. En gel hade vi lättillgängligt innanför dräkten för att dra i oss före första kontrollen och telefonen tejpade vi fast i Thomas dräkt. Sjukt soft att inte behöva joxa med för mycket grejer.
På våra paddlar stod löpsträckor, simsträckor och energistationer så vi visste när de skulle dyka upp och ifall vi skulle ta med oss något extra i handen på väg till nästa. Lätt som en plätt! och så cabbade vi bara ner på Ornö som innefattar en löpning på 19 km. Att resa lätt var en av nycklarna till att vi kom fram snabbt, dels för att en ryggsäck sinkar i vattnet och dels för att det går fortare att ta sig i och ur vattnet om man inte måste strula med prylar. Nu var det bara mössa och glasögon på, haka i linan, dolmen rätt och på med paddlar. På löpsträckorna som var lite längre kring 7-8 km så nöjde vi oss med att dra ner dragkedjorna, och det räckte. Typ... Lite jobbigt och varmt kanske men jobbigare att börja dra av sig...
När startskottet helt plötsligt brändes av sprang vi iväg till första och det längsta simmet i lugnt tempo. Hela fältet hölls nere i fart av något avgasigt längst fram.
Vi simmade på riktigt bra men det är alltid svårt att veta var i startfältet man befinner sig när det är uppstigning på andra sidan efter 1650 m. Jag tänkte att vi skulle ligga ganska långt bak så jag höll på att sätta i halsen när Jojje sätter en mic framför näsan på mig och säger att vi är tredje mixlaget med frågan hur det det känns? Det var vid första cut-offen efter nästan 2 h in i loppet. Just där och då taggade jag till rejält och gick från att bara vilja komma i mål på en bättre tid än förra året till att tänka pallplats. Kändes helt sjukt och på bara några meter hade både mitt och Thomas självförtroende vuxit massor. Vi fortsatte plocka placeringar och vid nästa cut-off hade vi ännu mer tid till godo. Tyvärr var det också där som vi var tvungna att säga farväl till Annika och Fredrik Åström som pga sjukdom fick bryta. Det är också av den anledningen som vi kom på pallen och jag hade mycket hellre kommit fyra och sett grymma syskonen Åström som finisher i årets ötillö. Det var lite sorgligt... :(
Nästa lite trista grej var att Thomas började få ordentligt ont i knät och det eskalerade till vidrig smärta. Jag har faan aldrig träffat en ognälligare person! Vilket jävla pannben den karln har! Sjukt att vi kom i mål...
Under ganska lång tid låg vi bara 8-10 min efter 1:an och 2:an men med ett knä som svullnade mer och mer la vi in gåpartier. Jag började också bli duktigt trött så att få gå lite här och där var en befrielse, även om mina knän höll sig i schack. Vi hade ingen aning om hur långt efter nästa mixlag låg bakom oss och vi lyssnade ständigt efter tjej-röster. Några herr-lag gick om oss på slutet men det liksom kvittade och det var fantastiskt att äntligen få gå i mål på Utö som tredje mixlag med platsen säkrad för 2014.
Det var en fantastisk dag på många sätt. Det är stärkande att ta sig an och slutföra en utmaning som ötillö och framförallt är det så mycket grymt folk man får omge sig med före och efter loppet.
Det är lätt att glömma hur galet hård terrängen är och man måste vara oändligt tacksam för att kroppen ställer upp.( Jag fastnade med ett gäng skålsugna damer och herrar på kvällskvisten och hade förutom en stel kropp också ett jobbigt pannknack att ta hänsyn till dagen efter. )
Tack för underbara dagar att bevara i minnet! Tack Micke Lemmel och Mats Andersson för att ni gör det här loppet till oss! Tack alla funktionärer som gjorde ett fantastiskt jobb och tack alla medkombatanter som tillsammans med oss fick till en gemensam prestation som heter duga. Framförallt tack till Thomas som underhöll mig i 11 h 36 min och såg till att vi kom i mål med ett pb på 1 h 20 min. Jag är så galet imponerad av Thomas som fick oss i mål trots ett knä som han dagen efter inte kunde gå med.
Ses näst år! Jag har redan börjat ladda :)
Nedan finns länken till Sportbladet show som bl.a. diskuterade ötillö i studion. Tror det är ca 222 min in i programmet :)
Tjing!
http://tv.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/aftonbladet-live/article18135.ab
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar